Kulla Gunnarstorps historia

De skriftliga beläggen gällande Kulla Gunnarstorps äldsta period har varit svårtolkade. Godset benämns under lång tid som Gundestrup precis som godset Vrams Gunnarstorp. Dessutom omnämns ett antal gods i det nuvarande Danmark med samma namn under medeltiden.

1400-talet

Olofson Lunge & Parsberg

Första gången Kulla Gunnarstorp omnämns i historien är då riddaren Johannes Olofson Lunge i ett skötebrev till biskop Peder i Roskilde år 1399 undertecknar brevet med Johannis Olai de Gunnarstorp. Mot slutet av 1400-talet har Gunnarstorp tagits i besittning av släkten Parsberg. Riddaren och riksrådet Werner Wernerson Parsberg och sonen Tönne Parsberg (-1522), riddare, befallningsman och riksråd, skrev sig båda till Herrestad och Gunnarstorp.

1500-talet

Brahe

Sönerna Werner Tönnesen Parsberg samt Niels Parsberg ärver båda gården, sannolikt har Niels Parsberg löst till sig broderns andel då gården efter honom går till hans dotter Ingeborg Nielsdotter Parsberg. Adelsmannen Jörgen Ottesen Brahe blir genom sitt gifte med Ingeborg ägare till gården.

Borgen byggdes ca 1560 och det får antas att Jörgen Brahe var byggherre. Ingeborg och Jörgen Brahe avled 1601 av pesten och begravdes i Allerums kyrka.

1600-talet

Den äldsta kända avbildningen av borgen är ingenjör-kapten Gerhard von Burmans kopparstick från omkring 1680. Sticket återget borgen i ett panoramaperspektiv från norr. Borgen utgörs av tre längor placerade kring en borggård som i söder avslöutas med en mur. Komplexet ligger på en rektangulär holme omgivet av ett vallgravssystem. Via en träbro placerad i norr når man holmen.

Rosenkrantz

Arvtagaren efter Jörgen Brahe blir 10-årige Tönne Brahe och godset förvaltas troligen av en farbror Axel Brahe. När Tönne Brahe endast 20 år gammal avlider i sviterna efter de skador han ådragit sig i Karlmarkriget övergår godset till farbrodern Axel Brahe. Axel Brahe avlider 1616 och lämnade godset vidare till sonen Tyge Brahe. Någon gång före 1630 kom Tyge Brahe att försälja godset till greve Axel Rosenkrantz. Även en Margareta Rosenkrantz skriver sig till godset. Hon var under en kortare tid trolovad med Axel Rosenkrantz son Corfritz. Enligt uppgifter köper hon godset 1638, av vem framgår dock inte och både Axel och Corfritz Rosenkrantz var vid detta tillfälle sedan länge avlidna.

Margareta Rosenkrantz var energisk och ekonomiskt begåvad, under hennes förvaltning hade Kulla Gunnarstorp en storhetstid. Vid Margaretas död 1677 ärver hennes tre systrar godset, som då splittras och vansköts. Alla skulle ta ut så mycket som möjligt, utan tanke på dess vidmakthållande. Jordbruket åsidosattes och skogen skövlades.

1700-talet

Sparfvenfelt & von Conoven

Cirka 1720 enas godset under en och samma ägare, Johan Sparfvenfelt, som i sin tur säljer godset 1730 till Christian Didrik von Conoven – som dör ett år senare, och sonen Didrik ärver godset.

Linné på besök

Mitt under högsommaren 1749 fick Didrik besök av Carl von Linné, under dennes resa från Helsingborg till Kullen. (Läs mer här). Didrik von Conoven, den sista av sin ätt på svärsidan, innehade godset i 44 år, innan han 1775 försålde det.

Sparre

Den nya ägaren var greve Gustaf Adolf Sparre. Han gifte sig två år senare med Amelie Ramel på Hviderup. Det är väl att förmoda, att Sparre omedelbart satte igång med att iordningsställa den gamla borgen, för att kunna bjuda sin unga hustru och sina konstskatter ett värdigt hem. Det hem som Gustaf Adolf Sparre inredde, blev det konstnärligt rikaste i Skåne.

Under sina vidsträckta resor i ungdomsåren, hade han utbildat sig till en kräsen konstsamlare och hans stora förmögenhet hade satt honom i stånd att förvärva konst, särskilt målningar av yppersta slag. Hans tavelgalleri på Kulla Gunnarstorp räknades på sin tid som det utsöktaste i landet och blev en ryktbar sevärdhet.

Nästa avbildning av borgen är A.S. Rålambs akvarell från 1775. Bilden visar borgen efter Gustaf Adolf Sparres ombyggnad i ett panoramaperspektiv, från nordväst. Vid en jämförelse med det burmanska sticket märks en mängd förändringar framför allt gällande borgens direkta omgivningar. Vallgravssystemet har förändrats och ansluter till två mindre bäckar i nordost. Dessutom har borgholmens storlek betydligt utökats i öster. Vad gäller själva borgen har utbyggnaden i norr försvunnit, liksom takets homejor. Den västra flygelns utbyggnad har även den försvunnit och bron över vallgraven har bytts ut mot en vindbrygga. Dessutom verkar manbyggnadens gavlar ha förändrats från volutgavlar till odekorerade gavlar.

Gustaf Adolf Sparre uppförde även Rosavita huset, smedjan samt Allerums prästgård. Han dog på Kulla Gunnarstorp 1794 och hans änka satt kvar på gården till sin död 1830.

1800-talet

De la Gardie

Makarna hade blott ett barn, dottern Elisabeth Amalia, som blev gift med greve Jacob Gustaf De la Gardie. Hon dog emellertid före modern och hennes son Gustaf Adolf Fredrik De la Gardie ärver godset. Han, i sin tur, dog barnlös tre år senare och godset återick till hans fader, Jacob Gustaf De la Gardie, som även han var en konstälskare och samlare.

De Geer

År 1837 sålde De la Gardie Kulla Gunnarstorp till exellensen greve Carl De Geer, som var gift med Ullrika Sofia Sprengporten. Även den stora konstsamlingen ingick i köpet.

Carl De Geer lät borgen återigen undergå en ansiktslyftning år 1853-54. Denna gång att söka ge den tillbaka sitt äldsta utseende.

Von Platen & det nya slottet

Carl De Geer avlider 1861 och dottern Sofia Eleonora Charlotta ärver Kulla Gunnarstorp. Hon var gift med greve Baltzar von Platen, kanalbyggarens son, som lät uppföra det nya slottet 1865 till 1872 som sommarbostad. Baltzar von Platen var sjöamiral och tyckte inte borgens placering var värdig en sjöamiral. Därför beslöt han att bygga det nya slottet och placera det närmre havet. Det nämns att von Platen ville att slottet skulle synas på sjökorten. Dessutom fyllde tornet, med ljus, ganska länge en funktion vid marina övningar.

Man umgicks med prins Oscar, sedermera Oscar II, som 1864-65 lät uppföra lustslottet Sofiero i holländsk renässansstil med tillhörande park och trädgårdsanläggning, och det kan förmodas att familjen von Platen härigenom inspirerades till att bygga nytt.

Arkitekt var Christian Zwingmann. Arkitekturen kan beskrivas som en blandstil av Christian IV-renässans och italiensk klassicism. Byggnaden är uppförd i tegel, närmare bestämt 986’950 tegelstenar varav 422’500 st levererades från Glumslövs tegelbruk och 559’825 st från Kulla Gunnarstorps tegelbruk – samt 4’625 st hörntegel.

Som arbetskraft till byggandet av det nya slottet anlitade man i första hand lokala hantverkare. Murarbetet leddes under hela byggtiden av murarmästare Lundgren och Brogren. Arkitekten Zwingmann bodde sammanlagt 646 dagar på godset under byggtiden. För sitt arbete med slottet fick han 31’447 rdl, en svindlande summa för den tidens arkitekter, som oftast var uselt betalda.

Till de flesta slott knyter sig en sägen, så även till detta. Det berättas att byggmästaren, när slottet äntligen var färdigt, i triumf och glädje klättrade upp i toppen av tornet och satte sig på hästen.

Wachtmeister

Baltzar von Platen dog 1875, så han hann inte njuta av sitt nya slott särskilt länge. Hans hustru fortsatte med förvaltningen av godset till sin död 1888 då dottern Elisabeth ärvde godset. Hon var gift med greve Axel Wachtmeister, som innehade Wanås fidekomiss. De fick i sin tur fyra söner som hette Carl, Fredrik, Axel och Henning. Carl blev fidekomissarie på Wanås och Fredrik skulle ärva Kulla Gunnarstorp. Fredrik blev därför förvaltare på godset och passade på att rusta upp alla arrendegårdar för moderns pengar.

Under Elisabeth och Axel Wachtmeisters tid, närmare bestämt 1889, fick borgen en ny upprustning. De gamla korsvirkesflyglarna revs och ersattes av de nuvarande envåningshusen. Arkitekten var Helsingborgaren Mauritz From. En putsning av huvudbyggnadens fasad följde i början på 1900-talet.

1900-talet

Tyvärr dog Fredrik Wachtmeister två år före sin moder, så arvet gick till brodern Axel 1918 då modern avled.

Axel Wachtmeister och hans hustru Harriet fick inga barn, så när Axel dog 1929 ärver hans brorson greve Otto Wachtmeister godset. Otto gifte sig 1922 med Brita Nordenstierna och de fick fyra döttrar – Ebba, Charlotte, Elisabeth och Barbara. Otto dog 1938. Brita var vid tidpunkten 38 år och den yngsta dottern bara 1 år. Döttrarna ärvde godset och Brita fick nyttjanderätt på halva. År 1948 flyttade den äldsta dottern Ebba till Schweiz, och blev därmed utlöst. Den yngsta dottern, Barbara, avled 1958. Kvar som ägare till godset blev Charlotte, då gift med friherre Nils Trolle på Trollenäs, och den yngre systern Elisabeth.

Trolle

1970 överlät systrarna Kulla Gunnarstorp till Charlottes då 18-årige son, Gustaf Trolle, och åtta år senare hade han fått överta det totala ekonomiska ansvaret för godset.

Nutid

Idag driver godsägare Gustaf Trolle Kulla Gunnarstorp med sin hustru Åsa Marika Trolle.

Parets ambition är att utveckla Slottsparkens kulturhistoriska miljö och byggnader, främst med fokus på kultur och natur, för en ökad tillgänglighet för allmänheten samt som unik plats för utställningar, bröllop och speciella events.

Kulla Gunnarstorps gods omfattar även jord och skogsbruk på 1100 respektive 400 hektar, samt förvaltning av fastigheter.

Gustaf Trolle är stolt far till tre barn, Amelie, Axel och Beata, och morfar och farfar till fem barnbarn.

Kulturarvets framtida förvaltare.