Borgen

(Arkitekturritningar i Skånska godsarkiv, Sten Åke Nilsson 1987)

Kulla Gunnarstorps gamla borg tycks ha kommit till på 1500-talet. Man tror att borgen byggdes 1562 beroende på att det årtalet fanns innhugget i en av vertikalbjälkarna på västra långsidan av östra flygeln. Under årtalet fanns två vapen, troligen Parsbergs och Brahes, men de var illa medfarna av väder och vind och svårtydda. Man är dock fortfarande inte helt säker på vem som uppförde borgen.

Den burmanska teckningen från 1680 visar att borgen vid denna tid bestod av ett fast hus med renässansgavlar samt två flyglar av korsvirke. Den låg på en holme omgiven av vallgravar. Vid mitten av 1700-talet ersattes korsvirkesflyglarna av gråstensbyggnader.

År 1749 besökte Carl von Linné Kulla Gunnarstorp och beskrev bland annat i sina anteckningar från besöket de klättrande fruktträden.

En större ombyggnad av borgen genomfördes 1776 av den dåvarande ägaren greve Gustaf Adolf Sparre som önskade skapa ett värdigt hem för sin unga hustru och sina omfattande konstsamlingar. Renässansborgen förvandlades då till en modern 1700-talsanläggning. Den tornliknande karnappen på huvudfasaden bröts ner, taket sänktes och därmed försvann gavlarnas utsmyckning och homejorna. Exteriören putsades. Rummen som hade varit mörka blev nu ljusa och vänliga.

Nästa ombyggnad ägde rum under greve Carl De Geer 1853-54. Huvudbyggnaden fick åter ny takstol. Gavlarna försågs med tinnade rösten och renässansornament av trä uppsattes som dekoration. Murarna befriades från färg och puts. Syftet med denna restaurering var givetvis att återge borgen så mycket som möjligt av den ursprungliga karaktären.

Smaken hade vänt. Vid mitten av 1800-talet hade man fått upp ögonen för skönheten i den gamla rustika arkitekturen.

1861 övergick borgen till De Geers dotter Sofia Eleonora Charlotta och hennes man greve Baltzar von Platen, Göta kanalbyggarens son. Paret tog 1863 kontakt med Christian Zwingmann som levererade väl genomarbetade ritningar för en genomgripande ombyggnad av den gamla borgen. Förslaget visar en rikt ornamenterad slottsbyggnad i Christian IV-stil, en stil som vid denna tid omhuldades av danska arkitekter på ömse sidor om Sundet. Zwingmanns tillämpning av renässansformerna är emellertid inte doktrinär. Hans målsättning var tydligen framförallt att skapa en funktionell och tilltalande bostad som uppfyllde byggherrens anspråk. Intressant är bl.a. att huset har god kontakt med naturen. Från matsalen som vänder sig mot den soliga borggården kunde man via en glasad dörr gå direkt ut i det fria. Av någon anledning förkastades emellertid förslaget. Von Platen beslutade sig för att bygga ett helt nytt slott i parken.

1889 fick borgen en ny upprustning. Elisabeth och greve Axel Wachtmeister lät riva de gamla korsvirkesflyglarna och ersatte dem med de nuvarande envåningshusen. Arkitekten var Helsingborgaren Mauritz From. En putsning av huvudbyggnadens fasad följde i början på 1900-talet. Sedan dess har den gamla borgen i stort sett stått orörd.

Åren 1939-1980 drev fyra systrar Treschow, Ingeborg, Sofie-Magdalena, Kirsten och Vibecke utbildningsverksamhet för unga flickor på borgen. De hade var och en hand om sitt ämne; värdinna, kök, linne/städ, trädgård. De bodde i borgen och under denna tid installerades hiss mellan våningarna.

1980-1983 stod Borgen tom innan två mediaföretag flyttade in. De var därefter verksamma i Borgen fram till 2016.

2017 påbörjades en renovering av Borgens trädgård. Ambitionen är att tillvarata Borgens kulturhistoriska arv och skapa en ökad tillgänglighet för allmänheten, bland annat som unik plats för utställningar, bröllop och speciella events.